Island – Del 2 | Hofverberg Photography

DAG 3

Reynisfjara

Klockan ringde 5.30 även denna morgon, vi skulle tillbaka till stranden som vi hade sett på avstånd dagen innan. Det såg ut att bli en fin soluppgång så jag kravlade ur sovsäcken, drog på mig kläderna och körde bort till stranden. Vid parkering blir man varnad om "sneaker waves", en typ av våg som från ingenstans sköljer över stranden och slukar allt i dess väg. Flertalet turister har misst livet bara de senaste åren och hade jag varit påläst sedan tidigare så hade jag varit mer uppmärksam på stranden. Istället var jag förstummad över den vackra miljön. Stranden är en av de mest unika stränder i världen, med sand från lava som runnit ned i havet och kylts ned. Intill stranden ligger berget Reynisfjell med grottan Hálsanefshellir och dess symmetriska stenkolumner, formade av stelnad lava. Klipporna i havet är enligt sägen två troll som drog in skepp för att få dem att gå på grund, men som inte hann undan dagsljuset och stelnade.

Svartifoss

Vi fortsatte resan längst med ringvägen för att titta på vattenfallet Svartifoss. Vi körde igenom en öken av svart lavasand som plötsligt skiftade till ett landskap av mosstäckta stenar och klippor. Solen strålade för första gången på resan och vi blev påminda om att det faktiskt var sensommar.

Svartifoss är beläget i berget Skaftafell och är omringat av samma basalt kolumner om vi såg i grottan, vilket gör fallet unikt. Det tog oss ungefär en timmes vandring för att nå fram till fallet och det var det värt. Vi var där runt lunch och det myllrade av turister vilket gjorde fallet svårfotograferat.

Svínafellsjökull

Inte långt från Svartifoss ligger glaciären Svínafellsjökull. Här finns möjlighet till guidad vandring på glaciären men det var inget som ingick i vår budget. Vi hittade ingenstans att ta oss över till glaciären utan att simma i iskallt vatten vilket antagligen var tur. Att se glaciären på så nära håll var mest sorgligt då den var smutsig och man såg hur isen smällte och hur isblock gled ned i vattnet.

Jökulsárlón & Diamond Beach

Vårt sista stopp för dagen var islagunen Jökulsárlón och Diamond beach som ligger alldeles intill varandra. Solen var på väg ned och det började bli bråttom att dokumentera platserna. Vi parkerade bilen och gick upp för en backe där islagunen skulle ligga enligt kartan, och en magisk vy uppenbarade sig. Pulsen steg när jag insåg hur lite tid jag hade att fotografera och filma isblocken i lagunen, både från mark och ovan innan solen skulle gå ned. Stressen ökade vid vetskapen om att Diamond beach låg på andra sidan vägen och vi visste inte hur fint det skulle vara där.

Efter en liten stund fick vi nöja oss med det vi fångat och körde bort till Diamond beach, som är en svart lavastrand med stora isbitar som sköljs upp på stranden, i alla möjliga former. Mitt ända mål var att hitta den bästa isbiten på stranden och försöka avbilda den på ett så bra sätt som möjligt. Jag var inte helt nöjd med resultatet och solen hade gått ned och vi fick ge upp. Vi var väldigt hungriga och behövde äta middag och köpa något till frukost men insåg att det inte fanns någon mat i närheten och vi tänkte sova på platsen och göra ett nytt försök till att fotografera isbitar nästa morgon. Med hungriga magar parkerade vi bilen framför stranden och havet, fällde ned våra bilsäten och kröp ned i sovsäckarna. Innan jag somnade kom jag på att jag ville prova att ta en bild med lång slutartid ut mot havet och isbitarna på stranden, för att se vad kameran fångar upp, då den ser mer än vad vi kan göra med blotta ögat i mörker. Jag öppnade bildörren och satte kameran med stativ utanför, kröp ned i sätet, stängde dörren och fjärrutlöste slutaren på 30 sekunder och när jag öppnade för att titta igen såg jag det, norrsken!

Det var svinkallt och blåste så vi tog på oss alla kläder vi hade och begav oss ut med kamera och ficklampor. Mot havet såg vi knappt något norrsken men på motsatta håll såg det bättre ut så vi gick bort till isglaciären igen då den skulle bli en bra förgrund med bergskedjor och norrsken i bakgrunden. Det var molnigt och vi såg bara vagt norrskenet dansa på himlen men det var ändå en magiskt känsla, och i kameran såg vi hur fint det faktiskt var.

DAG 4

Följande morgon ringde alarmet i vanlig ordning kl 5.30 och som tur var sken solen över isbitarna på stranden. Jag letade upp den bästa isbiten jag kunde hitta och tog bilden som jag inte var helt nöjd med dagen innan och njöt en stund av lugnet och tystnaden, medan alla andra låg och sov i bilar som stod uppradade längst med stranden.

Nu började vi bli riktigt hungriga så vi fortsatte resan mot Höfn och mat. Vanligtvis stannade vi till på alla häftiga platser på vägen men denna gången skyndade vi oss till stan för att äta. Efter en stadig frukost i bilen på mataffärens parkerinsplats konstaterade vi att ett varmt bad skulle vara det bästa sättet att fortsätta dagen. Det regnade och vi hade ändå bara ett ställe att fotografera på hela dagen så vi körde till närmsta källvattenbad. Vi behövde verkligen vila efter våra intensiva dagar på Island och vi låg i badet länge. Vi pratade med flera badgäster som kom och gick under tiden vi badade.

Vestrahorn

Efter flera timmar i källvattnet körde vi tillbaka till Höfn för att äta och sedan tog vi oss till platsen där vi skulle fotografera. Jag hade sett mycket fram emot att få se Vestrahorn efter att ha sett otroliga bilder på stora grästuvor på svart lavastrand med berget Vestrahorn i bakgrunden. Tråkigt nog var det så dimmigt att vi knappt såg grästuvorna framför oss och vi såg definitivt inte till berget. Vi sov på en parkeringsplats i närheten och hoppades på att vädret skulle vara bättre följande morgon.

DAG 5

Höglandet

Vi vaknade tidigt på morgonen i hopp om att få fotografera men vi var omringade av dimma och moln så vi bestämde oss för att lämna Vestrahorn.

Vestrahorn ligger på Islands östra sida och då resan började närma sig sitt slut började det bli dags att köra tillbaka mot flygplatsen som ligger på andra sidan Island. Vi hade tänkt övernatta någon timme från plygplatsen, vid Kirkjufellsfoss som jag längtat efter att få fotografera, och sedan hinna vara på flygplatsen kl 14. Vi tänkte köra tillbaka samma väg, den södra ringvägen, för att återbesöka våra favoritplatser och utforska platser vi inte hunnit med, men efter att kollat på kartan kom vi fram till att om vi skyndar oss, så hinner vi ta den norra ringvägen och köra runt hela Island. Det skulle ta 12 timmar att köra istället för 6 timmar, men vi skulle få se så mycket mer.

Hverir

Vi hade markerat enbart två platser att besöka längst vägen, eftersom vi inte hade tid till fler, och enligt kartan skulle vi vara vid vårt första stopp kl 12, vi hade stannat så ofta på vägen att klockat blivit 17.

Hverir är ett geotermiskt område i berget Namafjall i nordöstra Island. Att vandra runt i området kändes som att befinna sig på en annan planet, med varma källor, hål med blå bubblande lera och rykande skorstenar.

Godafoss

Vårt "sista" stopp på vägen innan vi skulle vara framme vid Kirkjufell var vattenfallet Godafoss. Kvällen började närma sig och jag hade hoppats på en spektakulär solnedgång bakom vattenfallet, men Island fortsatte att bjuda på grått. Vid detta laget var vi trötta och det var kallt och blött, vi tog några bilder och flög med drönaren över fallet och när jag blev varnad om att minneskortet i drönaren var fullt, tog vi det som ett tecken på att det var dags att bege oss.

Klockan var nu runt 20 och enligt kartan skulle vi vara framme på platsen där vi skulle sova kl 1 på natten, vi tog varsin takeaway kaffe på fiket i närheten och körde vidare.

Eftersom det var mörkt nu så gjorde vi inga oplanerade stopp på vägen hela tiden, som vi annars brukade göra. Bara vid ett tillfälle stannade vi för att fotografera staden Akureyri och dess reflektioner i fjorden Eyjafjordur.

DAG 6

Klockan började närma sig 3 på natten och jag såg verkligen fram emot att komma fram till vår sovplats. Bara en timme innan vi är framme kommer jag på att jag måste ladda upp drönarbatteriet i bilen medan jag kör, eftersom jag skulle använda den på morgonen och bilen var min ända strömförsörjning. Vi stannade till vid vägkanten för att ta fram drönaren och till min förskräckelse hittar jag inte drönarväskan.

Vi inser att den inte finns i bilen och att vi måste ha lämnat kvar den vid vattenfallet för 6 timmar sedan. Alternativen var nu att antingen lämna drönaren med 6 dagars video från Island, eller att köra tillbaka och hämta den. Vi behövde vara på flygplatsen om 11 timmar och enligt kartan skulle det ta 11 timmar att köra så vi bestämde oss för att göra ett försök.

Istället för att äntligen få sova så körde vi tillbaka till Godafoss och som tur var hade ägaren till restaurangen tagit hand om väskan. Vi fick med oss väskan och varsin takeaway kaffe igen. Istället för att sova och fotografera Kirkjufell, fick vi köra hela natten och hela nästa dag. Jag hade alltså enligt kartan kört 1800km och 23 timmar utan att sova. Det var en livsfarlig körning i natten genom berg och dimma där jag körde så snabbt jag kunde för att dels hålla mig vaken och dels för att jag behövde köra in tid för att kunna ta en paus. Max drog mig i nackhåren innan jag hann somna och erbjöd sig att ta över ratten trots avsaknaden av körkort och körförmåga. Under följande dag några timmar kvar till flygplatsen stannade jag vid vägkanten, ställde alarmet på 20 minuter och sov, medan Max packade allt vi hade för att snabbare kunna lämna in hyrbilen. Vi hann precis med vårt flyg hem.

Resan har resulterat i massvis med bilder som jag är riktigt nöjd med och många av bilderna finns att köpa som utskrift och tavlor här.

Senaste blogginläggen